Toppmeny

Blogg

Subscribe to Nyhetsflöde Blogg Blogg
Vi arbetar för fri kunskap
Uppdaterad: 2 timmar 55 minuter sedan

Vinnare i Wiki Loves Earth 2019

fre, 2019-07-12 10:12

Efter att ha gått igenom de 721 bilderna som skickades in till tävlingen har nu Zquid och jag,  Jan Ainali, kommit fram till ett resultat. Det var svårt att välja bland alla de fina bilderna och det hade inte tagit emot om vi hade behövt skicka 20 bilder vidare till den internationella finalen. Men reglerna är som de är så utan vidare fördröjning kommer här de tio vinnarna. Är ni nyfikna på hur processen gick till kan ni kika på resultatsidan på Wikimedia Commons.

Vinnare

Dalby Söderskog av DalbyLennart, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 2

Stora sjöfallet av Jonomorph, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 3

Närsholmen av Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 4

Grimsta av Yousef Tavakoli, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 5

Fulufjället av Hsskberra, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 6

Surö bokskog av Christian Rosenlind, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 7

Skarek av Pavel Shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 8

Tyresta av Hknnyberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 9

Danska fall av Lisalunamorris, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 10

Nackareservatet av Arild Vågen, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Tack till alla deltagare

Ovanstående bilder skickas alltså in till den internationella finalen, där vinnaren får en resa till nästa års Wikimania i Bangkok. Vi vill tacka alla 132 personer som har deltagit, det har varit ett nöje att få arbeta i juryn och noggrant studera era bilder. Ni har också hjälpt till att illustrera de artiklar som finns om naturreservat och nationalparker på Wikipedia, och i skrivande stund används 121 bilder på åtta olika språkversioner av Wikipedia. Det är en insats som förtjänar ett speciellt tack.

The post Vinnare i Wiki Loves Earth 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på

fre, 2019-06-28 13:02
En musiketikett. Musikverket via Wikimedia Commons.

Musik är en konstform som är populär i vårt samhälle och som har en lång och mångfacetterad historia. Genom seklerna har många producerat ljud med hjälp av musikinstrument, och utvecklat olika sätt att spara sina alster för eftervärlden: allt från inspelningar, som ju beroende på tidsperiod använder sig av olika tekniska lösningar, till nedskrivna transkriptioner med speciella hieroglyfliknande tecken, som kallas för notskrift.

Statens musikverk har man koll på allt detta, och mycket, mycket mer. Man har dessutom ett stort intresse för att nå ut till den nyfikna allmänheten med allt det material och all den expertis man sitter på, så att de kan få ännu större nytta. Ett mål som vi på Wikimedia Sverige stödjer helhjärtat! Vi har nu fått samarbeta med Musikverket vid flera tillfällen – vi har bland annat laddat upp samlingar av gamla teaterfotografier och hjälpt personalen att själva bidra till Wikipedia. Musikverket ihop med Riksantikvarieämbetet har experimenterat med att utveckla verktyg för att göra det lättare för gemenskapen att översätta och förbättra bildernas beskrivning – spännande! Ivrig Wikipedia-aktivitet kommer att pågå bland annat på den kvinnohistoriska skrivstuga som Musikverket bjuder till den 15 augusti. Det händer med andra ord mycket kring musik och scenkonst!

Nu fortsätter vi vårt samarbete med Musikverket med nytt material och nya format. Under våren har vi nämligen laddad upp knappt 150 historiska ljudfiler ur institutionens digra samlingar till Wikimedia Commons. Urvalet gjordes av arkivpersonal för att visa på samlingarnas mångfald och bredd; här finns allt från folkmusik och konstmusik till visor och schlager. Inspelningarna representerar olika typer av äldre ljudbärare – fonografcylindrar, lackskivor, tråd- och rullband – och har spelats in av såväl privatpersoner som kommersiella skivbolag, eller i tjänsten av personalen på Svenskt visarkiv och dåvarande Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet) som bägge ingår i Musikverket.

Omkring hälften av inspelningarna består av Karl Tiréns jojkinspelningar gjorda på 1910-talet. De är den första inspelade dokumentation av samernas musiktradition och hör till de äldsta inspelningarna i Musikverkets samlingar. Karl Tiréns samling är idag nominerad till UNESCO:s lista över världsminnen.

Brita Gustafsson från Arjeplog presenterar jojken Till renhjorden år 1913. Via Wikimedia Commons.

Inspelningarna återfinns i en egen kategori på Wikimedia Commons; det finns även en separat kategori bara för jojkinspelningarna. Några av ljudfilerna innehåller dessutom länkar till kompletterande material: dokument och notblad som skapar ytterligare kontext för verken. Se till exempel inspelningen Gulli Edin, sång med ackompanjemang av piano, som innehåller en hänvisning till Om dagen vid mitt arbete, en notskriftsrepresentation av musiken.

Vårt gemensamma kulturarv har många sidor, och nu är det ännu lättare att bekanta sig med!

The post Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på appeared first on Wikimedia Sverige.

Vår nya webbplats är klar!

ons, 2019-06-19 18:29
Vi är glada att få presentera vår nya webbplats! Vårt mål med webbplatsen har varit att skapa en lättillgänglig ingång till Wikimedia Sverige.

Vi har under arbetet med webbplatsen siktat mot dessa mål:

  • lättillgängligt innehåll
  • modernt utseende
  • lätt att underhålla
  • bloggen direkt på webbplatsen.

I dag har vi nått fram! Med professionell hjälp utifrån och gemensamma insatser från personalen på kansliet har vi sållat på den tidigare webbplatsen, plockat ut det viktigaste innehållet och lyft fram det genom våra nya design.

Gillar du något på vår nya webbplats? Saknar du något från den gamla? Kontakta oss och berätta!

Webbplatsen speglar våra värdeord för kommunikation

Webbplatsen är en av Wikimedia Sveriges kommunikationskanaler, och vi vill att den ska spegla våra värdeord för kommunikation. Både bilderna och texterna är därför valda med utgångspunkt i:

  • fri kunskap
  • dela kunskap
  • öppenhet
  • utbyte
  • samarbete.
Tack till alla som hjälpt till

Tankarna på en ny webbplats har funnits länge, men det praktiska arbetet inledde vi hösten 2018. En av de första saker vi gjorde var att höra av oss will Wikimedia Norge, som nyligen arbetat med att uppdatera sin webbplats.

Genom Wikimedia Norge fick vi dels många bra tips, och dels kontakt med webbdesignern Hege Rønningen. Hege har lett oss genom hela processen, från idé till färdig webbplats. Vi tackar både Wikimedia Norge och Hege för deras hjälp!

Vi vill naturligtvis också tacka de wikimedianer vars bilder pryder webbplatsen. Stort tack!

The post Vår nya webbplats är klar! appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm

fre, 2019-06-14 13:54

Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

The post Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm

fre, 2019-06-14 13:54
Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

Wikimedia-priset 2019

ons, 2019-05-29 12:44

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

The post Wikimedia-priset 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia-priset 2019

ons, 2019-05-29 12:44

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner!

tis, 2019-05-14 12:34

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons. Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

The post Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner! appeared first on Wikimedia Sverige.

Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner!

tis, 2019-05-14 12:34

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons. Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

Nu startar Wiki Loves Earth

ons, 2019-05-01 12:22

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

The post Nu startar Wiki Loves Earth appeared first on Wikimedia Sverige.

Nu startar Wiki Loves Earth

ons, 2019-05-01 12:22

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

Föreställ er en värld där alla bibliotekarier lägger till en källa på Wikipedia

mån, 2019-04-29 17:30

Det närmar sig startskottet för kampanjen #1lib1ref. 15 maj till 5 juni pågår en global kampanj som först och främst riktar sig till bibliotekarier.

Vad går kampanjen ut på? Syftet med kampanjen är att göra världens mest lästa encyklopedi, Wikipedia, ännu lite bättre, genom att personal från biblioteksväsendet över hela världen med avstamp i sin expertis och kunskap bidrar till Wikipedia genom att lägga till trovärdiga källhänvisningar i artiklar där sådana saknas.

Resultatet från #1lib1ref tidigare i våras var fantastiskt. Faktum är att kampanjen resulterade i ett deltagande som var större än från de två tidigare åren tillsammans. Så många som 824 personer gjorde 6500 redigeringar på 22 olika språkversioner.

Vi vet dock att att det fortfarande finns många artiklar som kan förbättras med fler nya eller uppdaterade och mer trovärdiga källor och vi vill uppmuntra så många bibliotekarier som möjligt att lägga till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa.

Förutom att #1lib1ref gör Wikipedia till en ännu bättre encyklopedi genom att bibliotekarier konkret delar med sig av sina kunskaper om källkritik och informationssökning digitalt, tjänar den också i år ett annat syfte. Ett engagemang i kampanjen ökar också kännedomen om hur användarvänliga Wikimedia-plattformarna i allmänhet och Wikipedia i synnerhet är.  Något som i allra högsta grad är är aktuellt och relevant i samband med det pågående projektet Wikipedia i biblioteken, vilket i sin tur är en del av det stora fortbildande projektet Digitalt först med användaren i fokus.

#1lib1ref gör skillnad och man väljer själv hur man vill engagera sig!

Hur deltar man i #1lib1ref? Detta beror lite på hur man vill att ett engagemang skall se ut. Man kan välja att göra en eller kanske ett par redigeringar i artiklar på Wikipedia som saknar relevanta källhänvisningar.  Citation hunt är ett lättanvänt verktyg som hjälper till att hitta artiklar som behöver kompletteras med källor, men man kan också på egen hand söka bland artiklar som behöver källor. Om man däremot tycker att det vore roligt att göra något tillsammans med andra och engagera flera i kampanjen så kan man ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor. För att vi skall kunna följa och mäta de ansträngningar som görs vill vi uppmuntra till att man kompletterar redigeringssammanfattningen med #1lib1ref, eftersom det ger oss möjligheten att använda ett sökverktyg och se vilka bidrag som gjorts.

Sätt ditt bibliotek på kartan

Samtidigt med kampanjen #1lib1ref kommer vi på Wikimedia Sverige att bjuda in bibliotekarier till ett annat projekt, FindingGLAMs. Dess syfte är att förbättra informationen om världens kulturarvsinstitutioner, som bibliotek och museer, på Wikimedias plattformar. Med hjälp av ett crowdsourcing-verktyg, Monumental, är det möjligt för alla att redigera data om kulturarvsinstitutioner på Wikidata – en global databas för öppna data. Den insamlade informationen kommer att kunna återanvändas bland annat på Wikipedia.

Vi kommer inom kort att publicera mer information om projektet, och om hur man kan bidra. Vi hörs snart!

The post Föreställ er en värld där alla bibliotekarier lägger till en källa på Wikipedia appeared first on Wikimedia Sverige.

Föreställ er en värld där alla bibliotekarier lägger till en källa på Wikipedia

mån, 2019-04-29 17:30

Det närmar sig startskottet för kampanjen #1lib1ref. 15 maj till 5 juni pågår en global kampanj som först och främst riktar sig till bibliotekarier.

Vad går kampanjen ut på? Syftet med kampanjen är att göra världens mest lästa encyklopedi, Wikipedia, ännu lite bättre, genom att personal från biblioteksväsendet över hela världen med avstamp i sin expertis och kunskap bidrar till Wikipedia genom att lägga till trovärdiga källhänvisningar i artiklar där sådana saknas.

Resultatet från #1lib1ref tidigare i våras var fantastiskt. Faktum är att kampanjen resulterade i ett deltagande som var större än från de två tidigare åren tillsammans. Så många som 824 personer gjorde 6500 redigeringar på 22 olika språkversioner.

Vi vet dock att att det fortfarande finns många artiklar som kan förbättras med fler nya eller uppdaterade och mer trovärdiga källor och vi vill uppmuntra så många bibliotekarier som möjligt att lägga till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa.

Förutom att #1lib1ref gör Wikipedia till en ännu bättre encyklopedi genom att bibliotekarier konkret delar med sig av sina kunskaper om källkritik och informationssökning digitalt, tjänar den också i år ett annat syfte. Ett engagemang i kampanjen ökar också kännedomen om hur användarvänliga Wikimedia-plattformarna i allmänhet och Wikipedia i synnerhet är.  Något som i allra högsta grad är är aktuellt och relevant i samband med det pågående projektet Wikipedia i biblioteken, vilket i sin tur är en del av det stora fortbildande projektet Digitalt först med användaren i fokus.

#1lib1ref gör skillnad och man väljer själv hur man vill engagera sig!

Hur deltar man i #1lib1ref? Detta beror lite på hur man vill att ett engagemang skall se ut. Man kan välja att göra en eller kanske ett par redigeringar i artiklar på Wikipedia som saknar relevanta källhänvisningar.  Citation hunt är ett lättanvänt verktyg som hjälper till att hitta artiklar som behöver kompletteras med källor, men man kan också på egen hand söka bland artiklar som behöver källor. Om man däremot tycker att det vore roligt att göra något tillsammans med andra och engagera flera i kampanjen så kan man ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor. För att vi skall kunna följa och mäta de ansträngningar som görs vill vi uppmuntra till att man kompletterar redigeringssammanfattningen med #1lib1ref, eftersom det ger oss möjligheten att använda ett sökverktyg och se vilka bidrag som gjorts.

Sätt ditt bibliotek på kartan

Samtidigt med kampanjen #1lib1ref kommer vi på Wikimedia Sverige att bjuda in bibliotekarier till ett annat projekt, FindingGLAMs. Dess syfte är att förbättra informationen om världens kulturarvsinstitutioner, som bibliotek och museer, på Wikimedias plattformar. Med hjälp av ett crowdsourcing-verktyg, Monumental, är det möjligt för alla att redigera data om kulturarvsinstitutioner på Wikidata – en global databas för öppna data. Den insamlade informationen kommer att kunna återanvändas bland annat på Wikipedia.

Vi kommer inom kort att publicera mer information om projektet, och om hur man kan bidra. Vi hörs snart!

Kungliga Biblioteket och länkade öppna data – vart nu?

mån, 2019-04-29 13:38
Moderna lösningar gör det lättare för oss att hitta de resurser vi behöver – på biblioteket och på internet. Foto: Johannes Jansson, CC BY 2.5 DK, via Wikimedia Commons.

De senaste månaderna har vi på Wikimedia Sverige åtnjutit det enorma privilegiet att jobba nära en av Sveriges mest kända och högaktade kulturarvsinstitutioner, nämligen Kungliga biblioteket. Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lider i dagarna mot sin slut, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över det spörsmål som likt en aldrig slocknande låga har belyst vårt arbete:

Vari sitter värdet i länkade öppna data för bibliotek – och för dess användare?

Något som framkom med sin tydlighet under vårt arbete med Wikidata är att det sanna värdet av denna plattform ligger inte främst i de enskilda objekten (som just nu är över 56 miljoner till antalet), utan i deras inbördes kopplingar. Varje nytt objekt ökar värdet på de objekt det länkar till. När vi laddade upp 60 000 personidentifierare och flera hundra bibliografiska poster till Wikidata öppnade vi samtidigt en dörr för användarna att inte blott söka i denna samling, utan även att kombinera poster, sökningar, sökresultat och samlingar med andra resurser.

Wikidatas styrka ligger nämligen i det stora antalet datakällor som använts för att skapa denna kunskapsdatabas. Bara inom det svenska språkområdet finns många välbekanta databaser representerade: KulturNav, Projekt Runeberg, Gravstensinventeringen, Svenskt biografiskt lexikon med mera. Genom att fungera som ett nav för externa identifierare ger Wikidata oss möjlighet att kombinera data från dessa resurser i ett och samma objekt.

Fler och fler kulturarvsinstitutioner runt om i världen har nu fått ögonen öppna för Wikidata. Att även Kungliga biblioteket fått det är särskilt spännande, då bibliotek, med sin expertis inom informationshantering och katalogisering, och med sin demokratiska uppgift, är Wikimediarörelsens meningsfränden. Genom att satsa på länkade öppna data öppnar biblioteken för nya möjligheter när det gäller att nå allmänheten med sina resurser.

Tack vare länkade öppna data och Wikidata är det möjligt att genomföra sökningar som är mer komplexa än vad som är möjligt i en vanlig katalog. Till exempel kan man hitta böcker av kvinnliga Pulitzerpristagare som finns i svensk översättning, eller finna författare som också var konstnärer och vars verk finns på museer nära mig. Ur bibliotekets synpunkt ger detta grund till att bygga mer intressanta informationstjänster och belysa sina samlingar ur nya synpunkter. De kan använda sig av informationen på Wikidata för att berika sina egna resurser, och bygga vidare på insatsen av de tusentals volontärer som finns utspridda i hela världen och som varje dag lägger upp nya fakta och skapar nya kopplingar mellan objekten.

En annan möjlighet som öppna bibliografiska data ger finns väldigt nära oss, nämligen på Wikipedia. Som alla som redigerar Wikipedia är väl medvetna om, källor är A och O i artikelskrivandet. Utan dem har uppslagsverket ingen trovärdighet. Eftersom information från Wikidata kan inkluderas på Wikipedia, ter det sig naturligt att utnyttja Wikidatas potential som en bibliografisk databas för att förvara bibliografiska uppgifter om de källor som det hänvisas till på Wikipedia. Detta skulle göra det lättare för skribenten, som skulle slippa att mödosamt skriva in och formatera artikelns notapparat, men även för den nyfikne läsaren, som skulle kunna följa Wikidatalänkarna för att upptäcka fler verk inom samma ämne eller skrivna av samma författare.

Det är inte en slump att bibliotek kan göra stor nytta med sina länkade öppna data just på Wikipedia, detta demokratiska samarbetsprojekt. För det här är nog det största värdet med länkade öppna data – dess demokratisering. En institution som öppnar sig mot Wikidata, Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna tar en stark ståndpunkt för samarbete och för allas lika värde. Kunskapsskapande är inte längre förbehållet elfenbenstornets elit. Det är något vi kan alla göra – genom att klicka på ‘Redigera’ på Wikidata.


Du kan läsa mer om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidataföreningens wiki.

The post Kungliga Biblioteket och länkade öppna data – vart nu? appeared first on Wikimedia Sverige.

Kungliga Biblioteket och länkade öppna data – vart nu?

mån, 2019-04-29 13:38
Moderna lösningar gör det lättare för oss att hitta de resurser vi behöver – på biblioteket och på internet. Foto: Johannes Jansson, CC BY 2.5 DK, via Wikimedia Commons.

De senaste månaderna har vi på Wikimedia Sverige åtnjutit det enorma privilegiet att jobba nära en av Sveriges mest kända och högaktade kulturarvsinstitutioner, nämligen Kungliga biblioteket. Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lider i dagarna mot sin slut, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över det spörsmål som likt en aldrig slocknande låga har belyst vårt arbete:

Vari sitter värdet i länkade öppna data för bibliotek – och för dess användare?

Något som framkom med sin tydlighet under vårt arbete med Wikidata är att det sanna värdet av denna plattform ligger inte främst i de enskilda objekten (som just nu är över 56 miljoner till antalet), utan i deras inbördes kopplingar. Varje nytt objekt ökar värdet på de objekt det länkar till. När vi laddade upp 60 000 personidentifierare och flera hundra bibliografiska poster till Wikidata öppnade vi samtidigt en dörr för användarna att inte blott söka i denna samling, utan även att kombinera poster, sökningar, sökresultat och samlingar med andra resurser.

Wikidatas styrka ligger nämligen i det stora antalet datakällor som använts för att skapa denna kunskapsdatabas. Bara inom det svenska språkområdet finns många välbekanta databaser representerade: KulturNav, Projekt Runeberg, Gravstensinventeringen, Svenskt biografiskt lexikon med mera. Genom att fungera som ett nav för externa identifierare ger Wikidata oss möjlighet att kombinera data från dessa resurser i ett och samma objekt.

Fler och fler kulturarvsinstitutioner runt om i världen har nu fått ögonen öppna för Wikidata. Att även Kungliga biblioteket fått det är särskilt spännande, då bibliotek, med sin expertis inom informationshantering och katalogisering, och med sin demokratiska uppgift, är Wikimediarörelsens meningsfränden. Genom att satsa på länkade öppna data öppnar biblioteken för nya möjligheter när det gäller att nå allmänheten med sina resurser.

Tack vare länkade öppna data och Wikidata är det möjligt att genomföra sökningar som är mer komplexa än vad som är möjligt i en vanlig katalog. Till exempel kan man hitta böcker av kvinnliga Pulitzerpristagare som finns i svensk översättning, eller finna författare som också var konstnärer och vars verk finns på museer nära mig. Ur bibliotekets synpunkt ger detta grund till att bygga mer intressanta informationstjänster och belysa sina samlingar ur nya synpunkter. De kan använda sig av informationen på Wikidata för att berika sina egna resurser, och bygga vidare på insatsen av de tusentals volontärer som finns utspridda i hela världen och som varje dag lägger upp nya fakta och skapar nya kopplingar mellan objekten.

En annan möjlighet som öppna bibliografiska data ger finns väldigt nära oss, nämligen på Wikipedia. Som alla som redigerar Wikipedia är väl medvetna om, källor är A och O i artikelskrivandet. Utan dem har uppslagsverket ingen trovärdighet. Eftersom information från Wikidata kan inkluderas på Wikipedia, ter det sig naturligt att utnyttja Wikidatas potential som en bibliografisk databas för att förvara bibliografiska uppgifter om de källor som det hänvisas till på Wikipedia. Detta skulle göra det lättare för skribenten, som skulle slippa att mödosamt skriva in och formatera artikelns notapparat, men även för den nyfikne läsaren, som skulle kunna följa Wikidatalänkarna för att upptäcka fler verk inom samma ämne eller skrivna av samma författare.

Det är inte en slump att bibliotek kan göra stor nytta med sina länkade öppna data just på Wikipedia, detta demokratiska samarbetsprojekt. För det här är nog det största värdet med länkade öppna data – dess demokratisering. En institution som öppnar sig mot Wikidata, Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna tar en stark ståndpunkt för samarbete och för allas lika värde. Kunskapsskapande är inte längre förbehållet elfenbenstornets elit. Det är något vi kan alla göra – genom att klicka på ‘Redigera’ på Wikidata.


Du kan läsa mer om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidataföreningens wiki.

Stort engagemang i WikiGap och under WikiGap Challenge

fre, 2019-04-12 15:39

I över 30 länder har fler än 700 engagerade och entusiastiska volontärer samlats och arbetat tillsammans för att minska gapet på Wikipedia. Deltagarna har redigerat, översatt eller skrivit nya biografier om kvinnor.

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Omkring 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. Genom den internationella kampanjen WikiGap arbetar vi för att förändra detta och skapa ökad representativitet av de grupper som idag är en minoritet på världens mest lästa encyklopedi. WikiGap är ett, för andra året i rad, mycket lyckat resultat av ett spännande samarbete mellan svenska Utrikesdepartementet, Wikimediaorganisationer, volontärer och olika lokala aktörer över hela världen samt Wikimedia Sverige.

Nina Wormbs inledningstalar under WikiGap på KTH 8 mars 2019 Foto: Mia Jacobsson, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Wikigap Challenge

Tävlingen WikiGap Challenge gav i år kampanjen ytterligare en dimension. De internationella eventen bands samman och förenade tävlingsdeltagarna i en gemensam strävan efter att öka närvaron av kvinnor på Wikipedia. Sammanlagt redigerades fler än 1 440 artiklar av 90 tävlingsdeltagare – ett enastående resultat!

Vinnaren av WikiGap Challenge kommer från Ukraina och heter Andriy Grytsenko. Andriy vann efter att ha bidragit till inte mindre än 360 biografier om kvinnor.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD:

Förhoppningen med tävlingen var framför allt att uppmuntra de människor som lärt sig redigera på Wikipedia i samband med WikiGap att fortsätta engagera sig efter eventens slut. Sedan är det också ett sätt för oss att ge tillbaka till några av dem som bidrar till att öka jämställdheten på internet och behålla känslan av att man är många människor som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, i det här fallet att synliggöra framstående kvinnor på Wikipedia.

 

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD Foto: Sofia Nahringbauer / UD, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Kampanjen fortsätter

Under 2018 väckte WikiGap ett engagemang som löpte som en röd tråd under hela året. Vi ser fram emot att få följa kampanjen och dess resultat också under 2019.

The post Stort engagemang i WikiGap och under WikiGap Challenge appeared first on Wikimedia Sverige.

Stort engagemang i WikiGap och under WikiGap Challenge

fre, 2019-04-12 15:39

I över 30 länder har fler än 700 engagerade och entusiastiska volontärer samlats och arbetat tillsammans för att minska gapet på Wikipedia. Deltagarna har redigerat, översatt eller skrivit nya biografier om kvinnor.

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Omkring 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. Genom den internationella kampanjen WikiGap arbetar vi för att förändra detta och skapa ökad representativitet av de grupper som idag är en minoritet på världens mest lästa encyklopedi. WikiGap är ett, för andra året i rad, mycket lyckat resultat av ett spännande samarbete mellan svenska Utrikesdepartementet, Wikimediaorganisationer, volontärer och olika lokala aktörer över hela världen samt Wikimedia Sverige.

Nina Wormbs inledningstalar under WikiGap på KTH 8 mars 2019 Foto: Mia Jacobsson, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Wikigap Challenge

Tävlingen WikiGap Challenge gav i år kampanjen ytterligare en dimension. De internationella eventen bands samman och förenade tävlingsdeltagarna i en gemensam strävan efter att öka närvaron av kvinnor på Wikipedia. Sammanlagt redigerades fler än 1 440 artiklar av 90 tävlingsdeltagare – ett enastående resultat!

Vinnaren av WikiGap Challenge kommer från Ukraina och heter Andriy Grytsenko. Andriy vann efter att ha bidragit till inte mindre än 360 biografier om kvinnor.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD:

Förhoppningen med tävlingen var framför allt att uppmuntra de människor som lärt sig redigera på Wikipedia i samband med WikiGap att fortsätta engagera sig efter eventens slut. Sedan är det också ett sätt för oss att ge tillbaka till några av dem som bidrar till att öka jämställdheten på internet och behålla känslan av att man är många människor som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, i det här fallet att synliggöra framstående kvinnor på Wikipedia.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD Foto: Sofia Nahringbauer / UD, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Kampanjen fortsätter

Under 2018 väckte WikiGap ett engagemang som löpte som en röd tråd under hela året. Vi ser fram emot att få följa kampanjen och dess resultat också under 2019.